Hemlängtan...

Ibland kommer den över mig, hemlängtan...
Jag har hunnit vara hemma en del sen jag flyttade men just nu skulle jag behöva det. Jag skulle allra helst bara vilja vara hos mor och far ute på landet. Andas frisk luft och bara vara. Kanske få krama min mamma och gråta ut en skvätt. Ibland behöver man få känna sig som ett barn...
 
Jag har ett fantastiskt liv här. Jobbet är världens roligaste och jag har lyckats få en del vänner. Men allt gick så fort att jag aldrig hann med att känna efter. Nu sitter jag här i soffan i Stockholm och ser inte att jag någonsin flyttar hem igen. Det har nog just gått upp för mig att jag kommer aldrig hem igen. Hem är här...

Jag tycker för mycket om mitt liv här för att vilja återvända men jag kan ändå sakna det. Jag saknar mina vänner och min familj. Saknar att slippa känna mig vilsen hela tiden. Slippa använda gps så fort jag ska någonstans.
Samtidigt känner jag mig mer hemma här. Det finns så mycket roligt att hitta på här. Så många platser att besöka och människor att möta.

Liten och vilsen för en stund...

Kommentera här: