Det förflutna gör sig påmint..
Den senaste tiden har varit ganska tuff. Jag har blivit påmind om den tuffaste tiden i mitt liv. Min barndom som förstördes av andra människor.
För två veckor sedan ställde sig en 13-årig tjej på spåret i Kumla. Hon hade blivit mobbad under flera års tid och spiken i kistan blev ett vidrigt äckel som försökte utnyttja henne sexuellt. Hon hade fått nog. När tåget kom befriades hon från sina plågoandar. Det var hennes sista utväg. De få som känner mig nära vet att det är precis så mitt liv såg ut. Jag var i samma ålder, det var samma stad men ett helt annat årtionde.
Jag pratade med min mamma förra helgen. Hon sade att hela Kumla är i upplösningstillstånd. Alla pratar om det. Alla känner nån som känner nån. Så även jag, tydligen...
Nästa vecka stundar påsken och jag ska åka hem. Hem till min barndoms stad. Jag vill inte... Jag blir påmind allt för mycket om den uppväxt jag borde ha haft men som människor tog ifrån mig. Förhoppningsvis har väl människor fått annat att prata om. Men för mig blir resan hem en resa tillbaka i tiden. Jag känner redan nu hur tufft det kommer att bli. Jag har inte haft någon här i Stockholm att prata med om det som hänt. Jag har hållt allt för mig själv... Jag kommer att behöva ventilera, jag kommer att behöva min mammas famn...
För mig och för alla andra som någon gång blivit utsatta för andra människors hat och ilska vill jag bara säga: Det får vara nog nu!!! Vi ska inte behöva läsa om sånt här och bli påminda om vår egen utsatthet. Vi ska istället få tänka att ja vilken tur barnen idag har som får växa upp i en tid utan mobbing och utsatthet. Det var annat på min tid...
Jag ber att detta får ett slut nu, för min skull, för Linns skull och för alla andra utsatta barns skull.
Kommentarer:
Ok. Så då ställer du alla politiker högst ansvariga för all mobbning som sker? Det pågår nämligen mobbning på i princip samtliga skolor, arbetsplatser etc i detta land. Politiska beslut är viktiga när det gäller t ex mobbning men om de politiska besluten inte efterlevs av de som har med barn/anställda att göra, vem ska man då ställa som ansvarig?
I övrig tycker jag din text är bra och jag har själv överlevt mobbning genom stora delar av min skolgång. Allvarlig sådan. Dock ser jag det på ett lite annorlunda sätt än du.
Läste en insändare i NA från en lärare på Vialund som inte höll med om den bilden du beskriver men hon kanske har fel. Om nu inte politiken efterlevs, ska man sparka de lärare, rektorer och tjänstemän som inte följer den?
När det gäller lärartäthet och andra resurser kan vi tacka nuvarande regering för hur det ser ut. Lägg där till den nya läroplanen som pekar ut "otillräckliga" barn redan i tidig ålder istället för att lägga de pengarna på stödresurser. Där kan vi tala om mobbning.
Jag ber om ursäkt om jag tog fokus från kärnfrågan. Tycker det är fel att enbart kritisera lokala politiker då det finns så många fler faktorer runtomkring.
Hoppas ditt hembesök blir mycket bättre än vad du tror att det ska bli. Ta bort mina inlägg om du vill.
Må så gott, Henrik
skriven
Andemeningen med ditt inlägg är jättebra, men en fråga: du menar väl inte att mobbning beror på vilket politiskt styre man har i kommun/landsting/riksdag?