Gellack, Valentine och en hektisk vecka...

Förra helgen provade jag det omtalade nagellacksmärket Zoya, med förhoppningen om att det skulle sitta bättre än favoriterna OPI, Jessica och Creative som oftast endast klarar sig en halv dag på mitt jobb. Färgen var fantastisk och förväntningarna höga, för höga. Redan strax innan lunch tittade jag på mina naglar och såg då att det börjat flagna på lillfingret och ringfingret. Alltid där det flagnar först av någon märklig anledning. Besviken insåg jag att det är lika bra att ge upp drömmen om ett vanligt nagellack som sitter bra.
I fredags var det Alla hjärtans dag. Eftersom jag inte har någon speciell person i mitt liv att överösa med kärlek och presenter så bestämde jag mig för att köpa en present till mig själv- Depends Gellack-kit. Detta är min sista, och dyraste, satsning på naglarna. Funkar inte detta kommer jag helt enkelt ge upp drömmen om att kunna ha fina naglar. 
 
Problemet är att jag ofta sitter i sandlådan och gör sandkakor eller så kryper jag omkring i skogen. Det sliter rätt mycket på naglarna. Sanden är allra värst. Det räcker oftast med att jag försöker ta på ett par sandiga vantar på ett barn så är nagellacket kört. Så det ska bli riktigt spännande att se om detta verkligen håller vad det lovar. Jag känner mig skeptisk! I skrivande stund var det 1 dygn sedan jag målade dem och än så länge ser det perfekt ut. Snart ska jag hoppa in i duschen vilket blir den första prövningen.
Förtsättning följer...
På tal om Alla hjärtans dag så fick jag ett paket på posten från mina älskade föräldrar. Helt otippat och väldigt välbehövligt.
 
Den här veckan har varit riktigt påfrestande. Det började i tisdags när helt plötsligt en lastbil anländer på jobbet och några herrar hävdar att de ska borra för bergvärme, vilket vi inte fått någon som helst förvarning om. Dessutom var det demonstrationer hela dagen vid iranska ambassaden som är vår närmsta granne. Tydligen var det årsdagen av någon revolution. Inte nog med detta så hade vi ett studiebesök från Estland med 5 personer och ett barn som ville se vår uteverksamhet. Jag kan säga att jag skämdes rätt rejält just då. Det dånade värre än en jordbävning från borrningen samtidigt som det gormades och skreks från ambassaden och mitt i allt det skulle vi visa hur fantastisk vår verksamhet är. Jo men visst!!
Resten av veckan stannade vi inne med de minsta barnen eftersom de inte klarar av att gå bort till skogen och oljudet var alldeles för högt på gården. Imorgon ska de borra sista dagen och förhoppningsvis återgår det till det normala på tisdag.
I övrigt är jag glad att Kalla och gänget tog Sveriges första OS-guld. Just nu är det herrarnas tur och det ser lovande ut. Dagens aktivitet blir att åka till kyrkan och hjälpa till med kaffeservering och att hälsa folk välkomna. Sen är det en ny vecka och våren närmar sig med stormsteg!!
 
 

Kommentera här: