30-årskris?

För andra helgen i rad vaknar jag oacceptabelt tidigt för att vara helg. 05.45 slog jag upp ögonen och blev lite lätt panikslagen över att jag trodde jag hade försovit mig till jobbet. När jag insåg att det var lördag somnade jag inte om som en "normal" människa hade gjort, nä istället gick jag upp och gjorde frukost. Nu är klockan nästan ett och jag har hittills hunnit: Äta frukost Målat naglarna Kollat ikapp veckans avsnitt av diverse serier Tvättat två maskiner Fyllt en diskmaskin och diskat Bakat bröd Lagat och ätit lunch Druckit tre koppar kaffe och nu tittar jag på en film.... Jag får lite lätt ångest över mitt tidiga uppvaknande. Är det såhär mitt liv kommer att se ut framöver? Är det såhär det är att bli 30? Kommer jag någonsin mer orka vara vaken till midnatt en lördagskväll? Förutom att jag blivit morgonpigg har jag dessutom i veckan skrivit på mitt nya anställningsbevis. Min allra första tillsvidareanställning! Det känns overkligt! Ända sedan jag slutade gymnasiet för 10 år sedan har jag drömt om någon slags ekonomisk trygghet i mitt liv. Det tog 10 år men nu har jag den! Nu vet jag vad jag kommer att göra varje dag och jag vet att en gång i månaden kommer det in pengar på mitt konto. Det känns som att jag äntligen kan andas fullt ut! Nu ska jag planera för framtiden!! Högst upp på min lista står ett boende närmare jobbet, helst av allt på Lidingö, så att jag kan cykla eller gå. Imorgon ska jag volontärjobba i kyrkan vilket jag gjort nu varannan söndag några veckor tillbaka. Det blir mest koka kaffe och hjälpa till att servera eller hälsa folk välkomna, men riktigt kul och en chans att lära känna nya människor. Imorgon är dock lite speciell då församlingen har flyttat till helt nya lokaler. Från Nalen till Park vid Stureplan. Ska bli kul att se hur det kommer att fungera!

Kommentera här: