Ode to säng

 

Så mjuk och fluffig
Med kuddar av dun,
slitna fjädrar
Och små, små fjun
Ett täcke av fåglar
vars vingar har slagit
I himlen de flaxat, flugit och farit
Tyget är sytt av maskiner som dånat
från bomull som människan
av naturen har lånat

Denna plats är min fristad i nöd
Där jag kan samla tankar
som funnit glöd
Men också vila, sova och drömma
För att paniken och stressen
i vardagen glömma

Du bara står där i vått och torrt
Även om jag en längre tid har rest bort
När jag återvänder finns du alltid kvar
Du är nog bland det bästa jag har
Det är många timmar jag spenderat i dig
Om du ändå vore människa
Det skulle glädja mig

Min säng, min säng
Min underbara säng
Att sova i dig
är
som att sova på
En sommaräng

 
En dikt jag skrev som en skoluppgift i Svenskan i gymnasiet. Passar ganska bra för hur jag känner för min nya säng!!
 

Kommentera här: